Вручение 22 октября 2012 г.

Место проведения: город Брюссель, Бельгия Дата проведения: 22 октября 2012 г.

Премия Европейского Союза в области литературы

Лауреат
Сара Мангеймер 0.0

Премия для Швеции.

Jag ska sitta i sittmöbeln med näsan i en bok, den ena efter den andra. Jag ska tränga in i skrifternas mysterium och i deras vetenskap. Jag ska bli invigd och utstöta de underförstådda hummandena på rätt sätt, med rätt intervall. I Hemmet ska jag bli fet, bli mer av allt, mer människa, mer kropp, mer minne.

Sara Mannheimers andra roman är en poetisk berättelse om en kvinnas kamp för att betvinga sin verklighet och skapa mening. Här finns ett Hem, med kök, mellanrum, inre rum och inte minst - ett Bibliotek. Hennes vedermödor att - med hjälp av den något kniviga guiden Roland Barthes Litteraturens nollpunkt - våga närma sig världslitteraturen driver Handlingen framåt. Men det rymmer också en skärande vacker skildring av det liv som gått förlorat. En brist och en sorg som samtidigt visar sig vara drivkraften bakom att ge sig hän åt litteraturen. Frågan om var gränsen går mellan liv och skrift löper som en röd tråd genom hela boken.
Лауреат
Jana Beňová 0.0

Премия для Словакии.

Café Hyena, tradičná kaviareň v centre Bratislavy, v ktorej sa miešajú turisti so štamgastami a milencami. Kniha o tom, aké dôležité je odprevádzať a chrániť milované bytosti. Zvlášť na ceste petržalským bludiskom. Zvlášť po tom, čo sa z neho nenápadne vytratil Minotaurus. Beňovej románová podoba ešte v 90. rokoch najväčšieho stredoeurópskeho sídliska – Petržalky, je pravdepodobne prvou prózou o tomto malom zadunajskom betónovom kontinente, ktorý má svoj kolorit, atmosféru a subjektivitu napriek tomu, že tam práve to chýba. Nie je tu zakázané snívať, predstavovať si, fabulovať príbehy. Čo na tom, že sa tu všetko krúti v začarovanom kruhu osamotenosti, že priepustné steny devalvujú ľudskú intimitu, že človečí čas sa tu odmeriava najmä cez pípanie registračných pokladníc v hypermarketoch. Autorka nás vo svojom príbehu necháva vojsť do života i vnútorného sveta mladej spisovateľky Elzy, ktorá v Petržalke žije so svojim starším priateľom Ianom. Protagonisti trávia svoj čas s priateľmi uprostred bratislavského Starého mesta v svojráznej kaviarni, tam, kde myšlienky, nápady a snaha o angažovanú aktivitu lokálnych umelcov presahujú lokálnosť.
Лауреат
Afonso Cruz 0.0

Премия для Португалии.

O pintor Oskar Kokoschka estava tão apaixonado por Alma Mahler que, quando a relação acabou, mandou construir uma boneca, de tamanho real, com todos os pormenores da sua amada. A carta à fabricante de marionetas, que era acompanhada de vários desenhos com indicações para o seu fabrico, incluía quais as rugas da pele que ele achava imprescindíveis. Kokoschka, longe de esconder a sua paixão, passeava a boneca pela cidade e levava-a à ópera. Mas um dia, farto dela, partiu-lhe uma garrafa de vinho tinto na cabeça e a boneca foi para o lixo. Foi a partir daí que ela se tornou fundamental para o destino de várias pessoas que sobreviveram às quatro toneladas de bombas que caíram em Dresden durante a Segunda Guerra Mundial.
Лауреат
Piotr Paziński 0.0

Премия для Польши.

Bohater Pensjonatu odwiedza miejsce, gdzie jako dziecko bywał z babcią - żydowski dom wypoczynkowy pod Warszawą, dawniej pełen życia, dziś zaludniony duchami przeszłości. Stwarzając na nowo rzeczywistość, która zginęła w odmętach czasu, Piotr Paziński unika patosu, za to sprawnie operuje ironią i humorem.
Лауреат
Gunstein Bakke 0.0

Премия для Норвегии.

Aud og Maud sit i baksetet når driftssjefen mister grepet, når familien blir rykt ut av kvardagen og vegbanen og ei iblant dei, Ruth Bore, frå det eine sekundet til det neste er kommen til endes med alt som har vore henne. Fjellet gjorde ingenting frå eller til, fjellet låg der fjellet låg og stansa det raske kjøtet, det irrande kjøtet, stansa ferda til det dristige kjøtet, og av det som hadde vore Ruth var nesten berre andletet intakt, ei skive skjelvande oppå eit rørleg sjikt av slamser og splintar, med munnen halvt open, som om ho hadde meint å presentere seg for noko altfor ukjent og bratt. For svart til å vere. For hardt.

Nesten tre tiår etter ulykka får fredelege bilistar ferda si truga av ein svart Mercedes. Den nyslåtte 18-åringen Lovall, som enno er for ung til ikkje å forstå seg på ting, set seg føre å finne ut kven, eller kva, som sit bak rattet i den ulykkessvangre bilen.

Med denne inderlege, essayistiske, jamvel gotiske romanen bryt Gunstein Bakke nye vegar til våre førestellingar både om kva biltrafikken eigentleg er og gjer med oss, og om kva ein roman kan vere. Han syner korleis vi er råka like mykje av trafikk som av kjærleik og, i farta, av sjølve språket.

Vinner av Melsomprisen 2011 og European Union Prize for Literature 2012.
Nominert til Brageprisen 2011.
Лауреат
Giedra Radvilavičiūtė 0.0

Премия для Литвы.

Giedra Radvilavičiūtė (g. 1960 m. Panevėžyje) – prozininkė, eseistė. 2002 m. penkios Radvilavičiūtės esė paskelbtos kolektyviniame esė rinkinyje „Siužetą siūlau nušauti“. 2004 m. išėjo atskira esė rinktinė „Suplanuotos akimirkos“.

„Jos stiliuje magiškai susijungia jėga, monumentalumas, amazoniškas tekėjimas su ironija, sąmojum, netikėtais minties ir vaizdo posūkiais („kandies judesiais“). Jos idėjos ir sugestijos, nemaža dalimi susijusios su dabartinės senstelėjusios moters rūpesčiais bei fantazijomis, toli gražu neapsiriboja socialine ir psichologine sfera...“
Alfonas Andriuškevičius

„Sakoma, kad esė – itin „laisvas“ ir neįpareigojantis žanras, „suvartojantis“ viską, kas tik pakliūva rašytojo akiratin: skaitomos knygos citata, matytas filmas, politinė aktualija, draugės plaukų spalva ar katino veislė, pastebėjimas ar jausena. Radvilavičiūtė demonstruoja, jog jos esė – labai išmoningai ir kietai suveržta struktūra, kurioje apgalvota kiekviena detalė, jungtis, perėjimas, čia niekada nebūna nieko atsitiktinio, nieko šiaip sau, o kartu kyla įspūdis, tarsi pasakojimas rutuliotųsi prieš skaitytojo akis – spontaniškai. Tai konstrukto (šį žodį autorė labai mėgsta) ir intuicijos dermės, tikros meistrystės požymis.“
Danutė Kalinauskaitė

Meninis apipavidalinimas Dalios Šimavičiūtės
Лауреат
Emanuele Trevi 0.0

Премия для Италии.

Roma, primi anni Novanta. Mentre i sogni del Novecento volgono a una fine inesorabile e Berlusconi si avvia a prendere il potere, uno scrittore trentenne cinico e ingenuo, sbadato e profondo assieme trova lavoro in un archivio, il Fondo Pier Paolo Pasolini. Su quel dedalo di carte racchiuso in un palazzone del quartiere Prati, regna una bisbetica Laura Betti sul viale del tramonto: ma l'incontro con la folle eroina di questo libro, sedicente eppure autentica erede spirituale del poeta friulano, equivale per il giovane a un incontro con Pasolini stesso, come se l'attrice di "Teorema" fosse plasmata, posseduta dalla sua presenza viva, dal suo itinerario privato di indefesso sperimentatore sessuale e dalla sua vicenda pubblica d'arte, eresia e provocazione. "Qualcosa di scritto" racconta la linea d'ombra di questo contagio e l'inevitabile congedo da esso - un congedo dall'adolescenza e da un'intera epoca; ma racconta anche un'altra vicenda, quella di un'iniziazione ai misteri, di un accesso ai più riposti ed eterni segreti della vita. Una storia nascosta in "Petrolio", il romanzo incompiuto di Pasolini che vide la luce nel 1992 e che rivive qui in un'interpretazione radicale e illuminante. Una storia che condurrà il lettore per due volte in Grecia, alla sacra Eleusi: come guida, prima il libro postumo di Pier Paolo Pasolini, poi il disincanto della nostra epoca - in cui può tuttavia brillare ancora il paradossale lampo del mistero.
Лауреат
Viktor Horvath 0.0

Премия для Венгрии.

A Török tükör időutazásra hívja az olvasót a 16. századba, a félelmetes Szulejmán szultán frissen meghódított tartományába - Magyarországra.
Egy féktelen török kamasz szemével látjuk két nagy birodalom bizonytalan határvidékét, naptárak, adórendszerek, nyelvek, írások, szentírások, pénzek és hagyományok színes vásárát; találkozunk királyokkal, császárokkal, hatalmas szultánokkal, magyar főurakkal, oszmán bégekkel, kereskedőkkel, polgárokkal, falusi bírókkal, sőt néha még angyalokkal és dzsinnekkel, furcsa repülő szerkezetekkel is.
Látjuk, ahogy Pécs városát meghódítja az Ezeregyéj mesevilága, az utcákon feltűnnek a tevék, a kertekben a kajszi és a füge, az erdőkben a rablók, felépül az első dzsámi és török fürdő.
Ez a regény azoknak szól, akik elvágyódnak, akik szerelmet és harcot, hűséget és árulást, kalandot és utazást akarnak, veszedelmet és menekülést, könnyeket és mézet. Akik meg akarják tudni, milyen volt a világ ötszáz éve, és akik szeretik, hogy akkor az élet nem volt sem szebb, sem rosszabb - más volt.
Лауреат
Laurence Plazenet 0.0

Премия для Франции.

" Il la désira dans l'instant. Parce qu'elle était interdite et qu'il était improbable qu'elle s'intéressât à lui, parce qu'elle était vierge et qu'elle rougirait quand il la mettrait nue. Elle pleurerait peut-être lorsqu'il la toucherait. Ce spectacle serait le plus beau des plaisirs. "
Mademoiselle d'Albrecht a quinze ans : Monsieur de Ramon n'a pas d'âge. Ils se donnent l'un à l'autre avec éblouissement. Mais ils ont rêvé d'une éternité qui n'appartient pas au monde. Désunis, inoubliables, Mademoiselle d'Albrecht et Monsieur de Ramon se poursuivent à jamais : dans les livres, les songes, la solitude, le silence et la mort. Un magnifique et troublant roman d'amour, servi par des personnages d'une éclatante innocence, une langue superbe, pure et rigoureuse.
Лауреат
Lada Žigo 0.0

Премия для Хорватии.

Лауреат
Anna Kim 0.0

Премия для Австрии.

The narrator of Anna Kim's novel 'Frozen Time' is a relatively inexperienced researcher working for the Red Cross agency that assists people from the former Yugoslavia in their search for lost relatives. As she helps a man from Kosovo whose wife disappeared during the war there, she is confronted with the gruesome results of the work of forensic archaeologists, medics and anthropologists. She is gradually drawn into the fate of her client on a more personal level and eventually accompanies him to Kosovo, where she sees the results of the conflict at first hand. --
But the documentary aspect is merely the surface of the novel. Beneath it Kim explores, through her narrator, the devastating effect of loss on those left behind, their helplessness as their lives continue in 'frozen time.'

The language of the novel moves from the precise, distancing objectivity of the 'ante-mortem questionnaire' ('avoid feelings, look for facts,') to a powerful and often poetic language reflecting the narrator's struggles to come to terms with her increasing personal involvement, to comprehend an experience which is so far beyond that of everyday life. In fact Kim's language often seems to be asking 'how can this be expressed in words.'

This combination of fact and intense feeling makes 'Frozen Time' a moving exploration of loss, of the search for closure.