Элин Калхед0.0 Eufori är en fantasi om Sylvia Plaths sista år i livet. I en rasande, böljande, bångstyrig text möter vi Plath: förtvivlad, uppspelt, svartsjuk, grandios. Här ryms kärleken till barnen, längtan efter att få skriva och frustrationen över maken Ted Hughes ovilja att dela ansvaret. Hennes författarskap får alltid stå tillbaka för hans, men hennes inre monolog visar en konstnär av ovanlig kaliber.
Elin Cullhed lånar av sina egna erfarenheter till en ikonisk författare i denna roman om moderskap och skapande.
Челль Эспмарк0.0 Återliv utgör den tredje delen i en trilogi som inleddes med Skapelsen och fortsatte med Kvällens frihet. Vad som kunde kallas Skapelsetrilogin börjar i den oavslutade skapelse som kräver sin fortsättning av oss alla. Den går vidare i den friare, ofta hänsynslösa kreativitet som flera tonsättare, författare och konstnärer utvecklar i livets slutskede. Och den fullbordas i en samling återliv av skilda slag. Än spränger Egon Schiele sig ut ur sin kista i målningen Uppståndelse . Än bryter Sor Juana de la Cruz en av det spanska språkets största poeter, kallad den första feministen den tystnad kyrkan tvingat på henne. Än fortsätter den oförskräckta journalisten Marie Colvin, som stupade för en kpistsalva nära Homs, sin gärning inkarnerad i djärva kolleger: Artiklarna skrivs mot uppdragna knän, /postuma bidrag, / tunga av mull och mod, / till det stora sviktande minnet. Man kunde se dessa skilda teman sammanfattade i dikten Det uudslukkelige , ägnad Carl Nielsens symfoni om det ohejdbara liv som tvingar sig fram också ur krigets gyttja och död: Och vinden föds i det gråa gräset / som långsamt, obevekligt blir grönt.
Максим Григорьев0.0 När Nikita var fjorton år gammal rymde han från Moskva till Paris. Nu är han medelålders, överviktig och utmattad. På en balkong i en främmande våning i Nice står han och tittar ut över vinterhavet. Nina var hans enda vän.
I emigrantens svartsynta medvetande går tidslinjerna omlott. Minnet är en stad. Den romantiska drömmen om det kosmopolitiska, öppna Europa krackelerar långsamt medan barndomsstaden får ett allt mer lockande, världsfrånvänt skimmer. Europa är en ny typ av exilroman: en vidräkning med nostalgi och hemlängtan. Den är även en hatfylld lovsång till den ryska emigrationens sekellånga historia, med den misantropiska grafomanen, uteserveringsfilosofen och misslyckade terroristen Nina i dess platslösa mitt.
Матс Йонссон0.0 När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Varför slutade de vara samer? Och varför vet de så lite om sin historia?
Mats Jonsson reser tillbaka i tiden, genom Sveriges, Sápmis och sin egen släkts historia i ett försök att öppna en lucka till sin egen bakgrund. Nitiskt researcharbete ger en bild av hur hans släkt stiger ut ur historiens skuggor i slutet av 1600-talet och bedriver renskötsel på sina lappskatteland i närmare 250 år, medan det svenska samhället ständigt rycker närmare. När Mats farfar växer upp och blir familjens siste renskötare, har skogssamerna berövats sin kulturella identitet och är på väg att begravas i svenskhet. Familjens okunskap visar sig vara resultatet av en medveten politik som svenska staten förde långt in på 1900-talet. Samtidigt som fjällsamerna tilldelades den förnedrande rollen som exotisk urbefolkning, skulle skogssamerna utplånas som kulturell grupp för att ge plats åt nybyggare och skogsbolag. Det var meningen att de skulle glömmas bort.
I När vi var samer fortsätter Mats Jonssons självbiografiska serieprojekt där han upptäcker sitt okända samiska ursprung. Boken blir både en fängslande släktkrönika och en bred, folkbildande skildring av det samiska folkets historia, från att Sápmi växer fram i Nordens norra delar till att svenskarna koloniserar området söderifrån och med olika strategier tvingar samerna att passa in i ett ständigt föränderligt Sverige.
Бальзам Карам0.0 En kvinna letar efter sitt barn. Hon letar längs cornichen där dottern brukade arbeta. Hon letar tills hon är vansinnig, galen av sorg.
Du är på semester, med ett barn som börjat växa i magen, och ser någon falla från cornichen. Senare ska du så länge som möjligt vägra att föda ditt döda barn, så länge barnet finns kvar inuti dig kan det inte helt tas ifrån dig.
Kvinnan som förlorat sitt barn minns sin mors förluster, förlusten av ett språk, ett land, en identitet. Kan man rangordna trauman?
Нильс Хокансон0.0 Av all litteratur på svenska är ungefär hälften översatt från andra språk. Ändå är den delen av den svenska litteraturen till stor del okänd mark för de flesta. I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Vad gjorde reformationen med den svenska Bibeln? Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Finns det ett korrekt sätt att översätta? Med djupgående kunskap och slående exempel från forntid till nutid visar Nils Håkanson hur synen på översättning har varierat mellan epokerna. Hans bok blir lika mycket en kulturhistorisk fresk, full med udda gestalter och genier, som en insiktsfull handbok i läsning och litteratur.
Nils Håkanson (född 1975) är författare, översättare och förläggare. Utöver romaner har han skrivit en avhandling om rysk litteratur i svensk översättning och verkat som forskningsredaktör för Svenskt översättarlexikon.
Карл Хенрик Карлссон0.0 Göteborgsvitsen, Barnens dag, Gustav Adolfsbakelsen, skolämnet slöjd och musiken till Idas sommarvisa – alla är de exempel på företeelser som uppfattas som typiskt svenska men som i själva verket är skapade av svenska judar. För att inte tala om alla övriga avtryck gjorda av judiska konstnärer, författare, politiker och skådespelare. Om dem och många andra handlar den här boken.
Judar har fått bo permanent i Sverige sedan 1770-talet utan att behöva konvertera till kristendomen, även om det länge fanns många restriktioner. Den förhållandevis lilla befolkningsgruppen har alltid varit heterogen med stora socioekonomiska, kulturella och religiösa skillnader. Integrationen har i stort sett varit mycket lyckad.
Intresset för och forskning om judarnas historia i Sverige har ökat avsevärt under de senaste decennierna, men ett översiktsverk har länge saknats. I den här boken ges en sådan helhetsbild. Vi möter enskilda judar men får också veta hur judiska församlingar och andra organisationer vuxit fram och relaterat till det omgivande majoritetssamhället – det har ständigt gällt att försöka hålla balansen mellan tradition, förnyelse och anpassning och att förhålla sig till den ständigt närvarande antisemitismen.
Carl Henrik Carlsson, filosofie doktor i historia, är anställd vid Hugo Valentin-centrum på Uppsala universitet. Han har i sin doktorsavhandling och i många artiklar skrivit om svensk-judisk historia ur olika aspekter. Han undervisar i ämnet såväl vid Uppsala universitet som vid Paideia folkhögskola.
Андерс Калхед0.0 Dante Alighieri, en av världslitteraturens mest uppburna författare, så berömd att det räcker att nämna honom vid förnamn var han en röst för tio tigande sekler, den som mer än någon annan sammanfattade den långa myllrande medeltiden? Så har han ofta uppfattats.
I denna biografi betraktas Dante tvärtom som västerlandets förste författare, början på något nytt snarare än krönet av något gammalt. Här möter vi en person som från unga år ser på sig själv som poet, som är väl medveten om sitt eget värde och vet hur man vårdar sitt varumärke.
Vi följer honom bland Florens diktarkotterier, på kommunala toppuppdrag och ut i krig, vidare genom en obarmhärtig landsförvisning och tunga år på flyende fot. Hans bistra levnadsöde skildras mot en rik bakgrund av 1200-talets politiska, ekonomiska och kulturella omständigheter. Anders Cullhed, Nordens stora Danteauktoritet, har med denna bok skänkt oss den mest ambitiösa biografin över Dante som skrivits på svenska. Den utkommer till 700-årsminnet av poetens död.
Anders Cullhed är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, översättare och kritiker.
Сара Мартинсон0.0 "Texterna är ifrågasättande och väcker många tankar kring hur kroppar har betraktats och behandlats genom historien och hur vi betraktar kvinnors kroppar i förhållande till mäns i modern tid. Martinsson reflekterar löpande kring hur aspekter som kön, ras, etnicitet och klass har påverkat och påverkar normer kring träning och hälsa. Boken passar såväl en tyngdlyftningsintresserad allmänhet som alla som är intresserade av frågor såsom jämställdhet och synen på kvinnlighet, idrott och träning." - BTJ.
Idag är styrketräning en helt självklar träningsform för svenska kvinnor. Men fram till nyligen var det en tabubelagd syssla, och om den skulle utföras skulle det helst inte ske utanför hemmet. Att som kvinna tävla i sporten tyngdlyftning var otänkbart inte förrän år 2000 var damer välkomna att ställa upp i OS.
Knäböj är en berättelse om kvinnor och styrketräning. Det handlar om hur den enkla strävan att själv få bygga sin kropp och lyfta tungt har motarbetats och misstänkliggjorts, och om det mod och kreativitet som krävts för att trotsa den. Med ett personligt och kunnigt tilltal, med inspiration från skönlitteraturen och forskningen, skriver journalisten Sara Martinsson den kvinnliga styrketräningens idéhistoria, från strong women och föreningslivets eldsjälar till dagens träningsinfluencers.
Sara Martinsson är frilansjournalist och tyngdlyftningstränare. Hon skriver om musik, kultur och träning i bland annat DN och Arbetet.
Аннели Рогеман0.0 1924 hittades guld i skogarna utanför det som idag är Boliden i Västerbottens inland. En gruvindustri byggdes upp – och ett samhälle. Gruvbolaget ville locka arbetare, tjänstemän och gruvexperter till ett perfekt samhälle som var rent, snyggt och modernt – ett mönstersamhälle.
Boliden växte fram under samma tid som folkhemmet. I den här bruksmiljön var det bolaget – inte det allmänna – som tog ansvar för tryggheten, men målet var i grunden detsamma. De följdes åt, Bolidens utveckling och det svenska samhällets. Klassamhällets emblem, de auktoritära styrelsesätten, men även samförstånden mellan arbetare och direktörer, mycket var typiskt svenskt. Bolidens själva tillblivelse var unik och guldet gav under flera decennier allt en särskild lyster.
Men vad hände när guldet tog slut? Hur ser Boliden ut idag? Samhället liknar delvis utvecklingen som andra mindre svenska samhällen har genomgått. Särskilt de bruksorter som ligger långt ifrån storstäderna. Men det finns också en del spektakulära skillnader.
Anneli Rogeman växte upp i Boliden, hennes pappa blev chef i gruvbolaget. I Mönstersamhället återvänder hon till sin hemort och skildrar hur samhället skapades, hur det delades upp i klasser och hur det formade människorna som levde och växte upp där. Och om vad som hände när guldet tog slut och nya mönster växte fram i Boliden, mönstersamhället i norra Västerbotten.
"Anneli Rogemans skildring av Boliden är en känslig och välskriven bok om en orts uppgång och nedgång i Västerbottens inland." - Norrbottens-kuriren.
Магнус Вестербро0.0 Att vara soldathustru i fredstid var svårt nog. När sedan kriget kom stod Elin Jonsdotter inte ut längre. I förtvivlan hängde hon sig i fäboden.
Den enväldige Karl XII tvingade svenskarna att fortsätta kriga i åratal, trots att de krävde fred. Steg för steg ökade desperationen tills upproret tycktes nära.
Augustvinnaren Magnus Västerbro berättar om det svenska folkets lidande under krigarkungens allt mer tyranniska styre. Med utgångspunkt i enskilda människoöden och med hjälp av den senaste historiska forskningen skildras de dramatiska åren 1700-1721, tiden då stormakten gick under. Det är en skakande berättelse om förtryck och misär, men också om motstånd och hopp.
Йохан Рундберг0.0 Vintern håller Stockholm i ett järngrepp, tullarna är igensnöade och det går varken att ta sig in eller ut ur staden.
Mika har bott på Barnhuset på Drottninggatan i hela sitt liv. För att kunna överleva i 1800-talets Stockholm har hon utvecklat ett skarpt sinne för detaljer och hotfulla situationer.
En natt lämnas en nyfödd flicka till barnhuset av en skräckslagen ung man. Det blir början på en kedja av händelser som ska försätta Mika i större fara än hon någonsin kunnat föreställa sig.
Nattkorpen är den första delen i serien om Månvind & Hoff, en spännande och hisnande välskriven trilogi om barn på samhällets botten i 1800-talets Stockholm.
Johan Rundberg (1973) är författare, bosatt i Stockholm. Han har skrivit trilogin Månvind & Hoff om barn på samhällets botten i 1800-talets Stockholm: Nattkorpen, Tjuvdrottningen och Dödsängeln. Tidigare har han bland annat skrivit bilderböcker, lättläst och för 9-12 år: Kärlekspizzan och Knockad Romeo samt serien Häxknuten: Vålnadens röst, Kejsarens grav och Skuggornas ö.
Лисен Адбоге0.0 En familj hittar sin drömtomt. Ett ruckel som står i vägen rivs och några gamla tallar sågas ner. Det är av dessa furor de ska bygga sitt nya hus. Här ska de leva, här ska de bo!
Men det är nåt konstigt med träden, de stretar emot. Kådan rinner och virket gnäller. Det är som att träden vore vid liv, alltså som av kött och blod ...
Märkliga saker börjar hända. En morgon är det barr i hela huset, och börjar familjen inte må lite konstigt?
Furan är en riktig rysare för barn och vuxna. En krypande, suggestiv och vacker bok om naturen och människorna i den.
Моа Бакке Эстот0.0 Ántes liv har präglats av de samiska traditionerna. För honom är det självklart att han, som familjens enda barn, ska fortsätta arbetet med renarna. Men plötsligt finns det något annat där, något som pockar och drar. Känslorna för bästa kompisen Erik har utvecklats till något större. Men vad skulle alla andra säga om de visste? Föräldrarna, släktingarna, klasskompisarna? Går renskötarlivet att kombinera med det liv Ánte vill ha? Och Erik, vad känner han?
En berättelse om arv, släktrelationer och ett uråldrigt band till det som varit. Men också om förväntan, värme, om känslor som går som elektricitet genom kroppen. Himlabrand handlar om att välja vad för slags liv man vill leva, och Ánte ger en röst åt alla dem som - oavsett anledning - tvingas gå emot strömmen och vara modiga.
Moa Backe Åstot, född 1998, är renägande same och bor i Jokkmokk. Himlabrand är hennes romandebut.
Элин Юханссон, Эллен Сведьеланд0.0 Det är inte alltid så kul att bo långt ute på landet, i en pytteliten by där det bara finns tre hus. Särskilt inte när det är sommarlov och det regnar hela tiden så att man inte ens kan bada. Naima surar och har tråkigt. Men en dag förändras allt: Lisens familj flyttar in i huset intill och Naima och hon blir snabbt vänner.
Lisens föräldrar har lovat henne att hon ska få välja rum i nya huset, och det tar tid. Hur kan man till exempel vara säker på att sovrummet på övervåningen är bättre att bo i än hallen? Eller badrummet? Eller bastun, för den delen? Lisen och Naima bestämmer att de måste provsova i prick alla rum i hela huset, trots föräldrarnas protester. Men Naima tycker att det är underbart, hon vill aldrig att rummen ska ta slut. I alla fall inte förrän hon har vågat berätta för Lisen hur mycket hon tycker om henne ...
En varm och rolig berättelse om den första, stora kärleken. Texten är lyhörd och lågmäld och Emma Adbåges fina vardagsbilder passar på pricken. En berättelse som verkligen tar barnen på allvar, både i text och bild.
Джоанна Хелльгрен, Эмма Вирке0.0 Två barn väntar på sina mammor. Vem hinner komma först att hämta? Vems mamma är snabbast?! Det blir ett race utan dess like – med alla möjliga fordon, slagsmål med hajar, luftfärd med paraply och ett par väldigt snabba springskor! Det här är en berättelse som knappt ryms inom bokens pärmar – en sån tur då att flera sidor går att vika ut!
Min mamma är snabbare än din! är det första samarbetet mellan författaren och illustratören Emma Virke och illustratören och serietecknaren Joanna Hellgren. Med en fartfylld text och upptäckarvänliga bilder skapar de tillsammans en bok vars högläsare garanterat kommer att få höra ”En gång till!” efter sista sidan.
